Evert Taube föddes 1890 i Göteborg på ön Vinga i Västergötland där hans far, Carl Gunnar Taube var fyrhållaren. Hans mor var Julia Sofia Jacobsdotter. Taube tillhör en obetald gren av den baltiska tyska nobla Taube-familjen som introducerades i det Svenska Adelshuset år 1668 som ädelfamilj nr 734.

Evert Taube var en mångsidig konstnär som arbetade inom många olika genrer och konstformer. Han är kanske mest känd för sina sånger och dikter som ofta handlar om naturen, havet och kärlek. Hans mest kända sånger inkluderar bland annat ”Sjösalavår”, ”Nocturne” och ”Flickan i Havanna”. Han är också känd för sina målningar, som ofta porträtterade livet på havet och i skärgården.

På hans 60-årsdag 1950 mottog Taube Bellman Award från Svenska Akademin och 1960 fick han en hedersdoktorand från Göteborgs universitet. Han valdes till medlem av Kungliga Musikhögskolan 1970. Taube anses vara en av de främsta trubadurerna i Sverige. 

Evert Taube var också en resenär och äventyrare som reste runt om i världen och skrev böcker om sina upplevelser. Han var en välkänd och älskad personlighet i Sverige under sin livstid och hans musik och poesi har fortsatt att inspirera och fascinera generationer av svenskar. Taube har blivit en av de mest hyllade och ikoniska konstnärerna i svensk kulturhistoria.